Den kvällen kände jag mig ganska risig, nästan febrig. Men jag hade ju sovit så dåligt, ätit postafen och rest långt, och så är det ju kallt i Kathmandu på vintern. När jag somnade hade jag dock i bakhuvudet att jag kanske inte var frisk ändå...
Jag vaknade 05:någonting och var tvungen att kolla mobilen direkt. Jepp, sms:et hade kommit. Det stod “Your report is ready”, instruktioner för inloggning, “or also you can collect your report from the hospital”. Så borde det väl ändå inte stå om jag har corona tänkte jag men loggade snabbt in och där på ett dokument med mitt namn och foto stod det lilla ordet, positive. Trots att jag hade haft mina aningar var det en chock. Jag skulle ju börja flyga mot Sverige ikväll!
Så blev det förstås inte. Det blev karantän i Kathmandu i stället, fast mellan mina hem Tansen och Linköping. Jag fick byta rum till ett med eget badrum, vid det laget mådde jag så pass dåligt att det var väldigt jobbigt att packa ihop mina saker och gå flera vändor mellan de två rummen som låg några meter från varandra. Jag var sängliggande hela torsdagen med feber, huvudvärk och mild hosta men efter paracetamol mådde jag helt okej. Nu är jag i slutet av dag tre och igår och idag har jag mått mycket bättre, har haft ont i halsen när jag vaknat men sedan bara lite hosta och lite snuva. Karantänlivet har varit ganska trevligt, visst kan jag önska att jag hade blivit kvar i Tansen i stället, omringad av familj och vänner (om än med dubbla munskydd och på avstånd) men det har verkligen inte gått någon nöd på mig. Jag får daalbhatleverans två gånger om dagen av en omtänksam “aunty” som jobbar på guesthouset (är mycket tacksam över att ha mitt smaksinne i behåll!). Jag har vattenkokare, elvärmare och mängder av dricksvatten på rummet och har fått besök av en gullig UMN-kvinna jag aldrig träffat tidigare och av Amanda och Samuel som också är tillfälligt i Kathmandu. Av dem tre har jag fått kimbap (som koreansk sushi, supergott), chips, juice, glutenfri brownie, näsdukar, tvättmedel, paracetamol, med mera! Och lite värdefull (munskyddsbeklädd) face-to-face social interaktion. Jag har också fått samtal och meddelanden från oräkneliga vänner och familjemedlemmar både i Tansen och i Sverige. Känner mig otroligt älskad och omhändertagen! Dessutom har jag fått massa tid att vila, reflektera, skriva dagbok, lyssna på musik, läsa Bibeln m.m. Min säng har uppgraderats från en väldigt smal och väldigt hård i Tansen (täcket brukade åka ner på golvet och höfterna värkte vissa morgnar) till en dubbelsäng med ett tjockt dubbeltäcke som jag viker och sover både på och under så underlaget blir mjukare. Så lite retreat-känsla är det! Idag har jag dock varit lite produktiv också och handtvättat kläder. De andra gästerna hade tillfälligt utrymt guesthouset och jag fick gå ut ur rummet för första gången på 53 timmar för att hänga tvätten på taket, det var härligt!
Nu ser jag fram emot att det ska fortsätta gå åt rätt håll och att jag ska testa negativt inom inte allt för lång tid så att jag kan ta mig tillbaka till Berga, Linköping som planerat. Tack så mycket för er omtanke och förbön!
Stort Krya på dej Ida!! Så gott att du har haft vänner som pysslat om dej!! Kram och Guds Beskydd till dej!!