Måndag 28 april -08
Inte kunde väl någon som känner oss tro att vi skulle ha en hund boende på vår trapp i Nepal.
Men vi kommer nog att få vara med om mycket i det här landet som vi inte tänkt oss...
Raja är en 17 år gammal hund som funnits runt vårt hus hela sitt liv. Då hans husse flyttade "glömde" han honom så nu är han "the compound dog" och vi är 5 hushåll som matar honom (vad äter hundar förutom daalbhat tro?) och pratar med honom. Till en början var Moa livrädd och jag inte heller så glad men nu har vi alla fäst oss vid honom - han är döv, blind och har inga tänder, stackaren, så han är inte en hund man behöver vara rädd för. Raja är mager och hostar väldigt så någon sorts sjukdom har han och kanske har han tappat rösten också för han skäller inte alls, till skillnad mot de flesta andra hundar här. (Igår natt fick jag lust att använda mig av knepet vi fått av en fd nepalmissionär - lägga lugnande medel i hundmaten på kvällen:) )
Men jag pratar bara svenska med honom, för om man ska prata med hundar på nepali ska man använda low form och då är verben så svåra att böja.