Kl 07 från stenläggningen utanför vårt köksfönster29 okt 2021, Otto skriver
Som ni som varit med här på bloggen nog märkt så har Pernilla och jag lite olika profil på våra inlägg - vackra bilder och målande beskrivningar på Pernillas medan mina är... intressanta på andra sätt. Visst blev det en säljande titel - och ganska vacker bild? :-)
Idag blir det lite lokal samhällsutveckling, utgående från stadsdelen Gairagau. Här ligger vårt hus tillsammans med fyra andra som sjukhuset hyr sedan 30-40 år. Så tacksamma att få komma tillbaka hit!
Ny granne bakom våra vattentunnor
När vi bodde här sist stack dessa fem hus ut som de finaste i kvarteret, omgivna av enklare envåningshus i lera. Men Tansen växer på olika ledder och nu har vi nya 3- och 4-våningshus både framför och bakom oss. Roligt att sta'n utvecklas förstås, vår utsikt får väl komma i andra hand. På soluppgångsbilden ovan ser man ett av de nya husen - det dök upp 2 meter framför våra grannars vardagsrumsfönster. På bilden nedan är sjukhusdirektörens bostad rakt fram och ett annat av "våra" fem hus t höger. Kolla nya huset uppe t vä, hade jag zoomat lite hade ni sett guldornamenten i innertaket.
Så en liten teknisk rapport om vårt hus. Vi har 2x1000 liter för kommunalt vatten, och lika mycket för regnvatten (varav en på bilden nedan). Vattenförsörjningen är ojämn, det kommunala rinner in lite då o då, verkar inte ha kommit jättemycket sedan vi kom tycker jag. Regnvatten används i trädgården och som reserv men nu kan det vara månader t nästa regn.
Ny granne bakom våra vattentunnor
Att vi hyr husen gör det lite svårt att investera i dem. Det skulle ju t ex vara bra med solpaneler för varmvatten som de flesta nyare hus har. Vi har istället en vvberedare som tjänat troget sedan 80-talet, sannolikt renoverad flera gånger av sjukhusets tekniker.
Elförsörjningen är 16A enfas utan schemalagda strömavbrott vilket är lyxigt! Historien om hur "load-sheddings" försvann kanske jag berättar mer om en annan gång. Oplanerade korta strömavbrott sker 2-5 per dag.
Och så har vi fiber med surrealistiska 40 Mbit! Dessa delas med våra grannar, nätverkskablarna går lite kors o tvärs från vårt hus, se bilden nedan.. som blev lite socialrealistisk med monsunfuktiga byrålådor i solen och lite tvätt- och målningsbehov kan man tycka.
Elförsörjningen är 16A enfas utan schemalagda strömavbrott vilket är lyxigt! Historien om hur "load-sheddings" försvann kanske jag berättar mer om en annan gång. Oplanerade korta strömavbrott sker 2-5 per dag.
Och så har vi fiber med surrealistiska 40 Mbit! Dessa delas med våra grannar, nätverkskablarna går lite kors o tvärs från vårt hus, se bilden nedan.. som blev lite socialrealistisk med monsunfuktiga byrålådor i solen och lite tvätt- och målningsbehov kan man tycka.
Wifi-täckningen i husen påverkas av 35 cm tjocka stenväggar o små dörröppningar så vi möts med våra datorer o telefoner i trappan ibland. Men utvecklingen från 2008 är ändå tydlig - då var det en wifi-sändare i grannens grönsaksland som hjälpligt täckte våra 5 hus. Internet var från sjukhuset via en repeater som satt i ett träd halvvägs mellan oss o sjukhuset. Det var en random sjukhusanställd som ägde trädet och mot en liten summa stod för elen till den repeatern.
Nu på eftermiddagen, efter jag börjat skriva inlägget, fick vi även inspektion av diverse små takläckor på vårt och två av de andra husen inför nästa monsun. I innertaket springer 32-cm-råttor (de vuxna var alltid så stora, kontrollmätte flera gånger). De verkade bli antingen stressade eller upplivade av att två män klättrade runt ovanför dem. På vinden finns ett par stora gråa fläckar i taket, troligen råttbon, så nästa vecka hoppas vi på att få hjälp med att förstärka det också.
Igår kom "bucken", sjukhusets skyttel till Kathmandu - jumbolans, frakt mm - med våra sista grejor. Hade också mysig kväll hos grannarna med våfflor och hej då till Kristin O som varit i Nepal i tre veckor och gjort väggmålningar på sjukhuset och hängt med oss.