

Otto går upp med tuppen och John och jag vaknar till hundarnas skällande vid 7.30-8-tiden och brukar läsa Fem- bok innan frukost. Efter en bönestund på taket har tjejerna vaknat och vi äter frukost tillsammans. Polentagröt med kanel, toast, jam, flingor med komjölk med små gräddklumpar- såå gott.
Efter diskning, sopning, blötläggning av tvätt åt didin varannan dag, ibland sopeldning, så hjälper jag eller Otto barnen att starta med dagen skolarbete och sen har jag de flesta dagar gått till ACN office för olika möten och planering av Shrinathkot health teaching nästa vecka.
Barnen kör skola tom 16 (ofta lunchbreak vid 13 med samosa eller nudlar) och på kvällen lagar vi ofta pasta o grönsaker. Vi är nästan vegetariander, getterna som hänger utan huvuden längs vägen främjar inte precis köttätandet. Kristin, Matttias o Josefine, som har varit här 2 mån m ACN, har kommit på mat några gånger, jättemysigt!
Att handla mat är som i Tansen, man kan få gå till 4-5 olika ställen för att hitta allt man söker 5 minuters gångäg från oss, man går ner för en backe och över en gul bro, kommer man till Bagar bazar- övre Pokharas "bazar" där bussarna går från och det mesta finns .Grönsaker & frukt finns överallt i korgar eller stånd, mjölk, yoghurt finns i en liten shop direkt utanför vår grind. Mjölk säljs i små påsar (3 kr för en halvliter) som vi kokar upp och sedan kyler. Yoghurten är fantastiskt god- tjock och lite söt. Kött hittar man på de ställen där getterna står utanför i snören... inte Ida o Moas favvoställe...och de lyxigare varorna som smör (finns bara lokalproducerat pga indienkonflikten) och ost, godis, pasta, flingor, finns på supermarket. Vi har redan lärt känna många trevliga lokalhandlare och gått igenom de obligatoriska frågorna "varför är ni här", "var är ni ifrån", "varför pratar ni nepali", "åhåå är det dina döttrar, de är lika långa som dig" (och ofta hör man hur de pratar med varandra om hur långt fint hår de har, att de har kurtas på sig osv).
Några ggr i veckan joggar Ida och jag- (trots att vi inte är de ensamma väcker det en del uppmärksamhet. Igår kom tre överfulla bussar med unga killar förbi oss och precis alla tittade på oss och tjoade. Senare efter vägen satt ett helt gäng unga killar- återigen blev Ida föremål för stor beundran och en av dem sa "wow"- och vad vi skrattade :) Får se om Moa törs följa med imorgon...
Johns favoritsysselsättning är förstås fotbollsspel i citronlunden :) Och att bygga lego! Det är väldigt få insekter o kryp jämfört med Tansen men myror finns det en hel del, vilket John tycker är intressant, han kollar in hur de kryper, matar dem osv
I fredags var ett undantag från vardagen då vi åkte ner till Lakeside och körde skola vid poolen i Barahi- en härlig dag!
Varmvattnet i huset värms upp med hjälp av solarpaneler men om didin tvättat den dagen få man värma vatten och köra hink dusch. Vardagen i Nepal är krångligare och obekvämare på många sätt men det är ju just pga det man blir mer tacksam över lyxigheterna när de kommer.
Så ser vår vardag i Deep i Pokhara ut just nu, en helt enkelt väldigt enkel men alldeles underbar vardag i landet vi älskar! :)
Nu är det nu!
Mjölkkokning
