Familjen Ardebys webbdagbok

Söndag 26 juni, Pernilla skriver

Det har varit varmt och klibbigt under veckan som gått, 29-30 C i skuggan och stor vattenbrist i Tansen. Långa köer vid de allmänna vattenkranarna och bara påsläppt vatten ett par timmar under ett dygn, så det gäller att hålla sin krukplats i kön. Där vår Didi Santi bor släpps vattnet bara på kl 02 på natten så då måste hon och alla i huset skynda sig till kranen och bära vatten under en halvtimme. Vi är så tacksamma över att ha rinnande vatten till huset, försöker att återanvända vattnet vi använder till toaspolning, tvätta så lite kläder som möjligt och istället för att duscha använda en 1.5 litersflaska och hälla över sig.

Så har det första monsuntecknet uppenbarat sig- orm. En stor lång blev, efter att en av tjejernas kompisar trampat på den, dödad på skolgården. Sedan såg vår trädgårdsmästare en orm slinka in i vårt stenröse i trädgårdslandet! Så nu har vi sprutat fenyl runt huset. Jag trodde att det var ovanligt att få in orm i huset, men efter att 2 familjer i teamet haft ormpåhälsning inomhus och vårt hus har en hel del råtthål så är det väl inte omöjligt...Då jag pratade med min språklärare om det, i förevändning att bli lugnad och få höra att det är ovanligt, sa han "ja, ha inte mycket saker på på golvet i sovrummet som dom kan gömma sig i bara" .

En ormbiten kvinna har just vårdats i respirator i intensivvårdsrummet. Samma dag hon skrevs ut lades en 1.5 kg bebis som opererats för tarmvred i respirator. Då det var ont om sjuksköterskor jobbade jag ett pass i torsdags. Den fina lilla tjejen tog tag i tuben flera gånger och vi var lite rädda att hon skulle extubera sig själv, hon var så stark. Men så tog hon tag i mammans finger, blev lugn och somnade. Hon kan nu andas själv men tarmarna har inte kommit igång än och hon lever fortfarande på intravenöst dropp. Då det inte finns TPN (fett, protein och sockerblandning som dropp) här så kommer hon inte att klara sig om hon inte kan börja få bröstmjölk via sond snart så vi ber och hoppas att tarmarna ska börja fungera.

  

På midsommaraftons kväll hade vi fest i vårt varma vindsrum (29 C ute, 33 C inne) med lovsång, kladdkaka, olivkex, jelly, fruktsallad, after eight, blommor bakom öronen, svenska flaggor & go gemenskap. Konversationen runt köksbordet var livlig som alltid i teamgänget, ett av kvällens samtalsämnen var åksjuka "For carsickness  is it better to vomit with an empty stomach or with a full stomach. And  should one eat chocolate to modify the taste? And are swedish vomit bags better than black plastic? På ont och gott får man andra perspektiv och intressen av att leva i Nepal, hoppas att vi klarar hålla ett normalt trevligt samtal vid matbordet när vi en dag kommer åter...

 När våra vänner skulle gå hem öppnade sig himlen och regnet öste ner. De utrustades med paraplyer och gav sig av, klafsandes i vatten till fotknölarna och vi upptäckte snart att taket i vårt badrum läcker ordentligt. Monsunen är här, med välbehövligt vatten & skön svalka. Glad midsommar!

   
Vår granne Anastasia tog midsommarporträtt på oss & grannen Kim Kumari didi i grönskan