Söndagen 30 september, Pernilla skriver
Från att ha seglat i medvind de där dagarna under workshopen, är färdriktningen återigen mot vinden, i kryss. Det är nog så PNC äventyren bäst kan beskrivas, en seglats i motvind, men i kryss, så det går ändå sakta framåt...
Vis av erfarenheten från tidigare, att det sällan blir som man tänkt, var jag nästan misstänksam över att PNC under workshopen blev så väl emottagen. Men så i tisdags kom bakslaget..."Post workshop dagen" blev inställd och kommer förhoppningsvis bli av 10 oktober, så då blir nästa Kathmandu resa. Sedan berättade NHTC personalen att Generaldirektören uttryckt en önskan om att korta PNC till 3 veckor. Hade varit beredd på att detta skulle komma men slappnade av efter workshopens majoritet. Om man ser det från den ljusa sida, är DGn iallafall "positiv" till kursen. Men 3 veckor är kort och jag kommer att fortsätta strida för 4 v. Gatustrejk & stridsdans!
Åkte den smidigaste Buckresan nånsin i torsdags, på bara 9 timmar! Som vanligt mycket intressant att titta på under färden (se bilder ovan) och efter 6 buckresor på 7 v känner jag snart varenda buckla i vägen. Underbart att vara i Tansen och krama barnen igen!
Härligt att du är en så bra seglare - när du var liten ropade du: "luta mer, luta meer" när vi kryssade, aldrig rädd eller illamående - så håll i dig nu - det kommer att bli bra - även om det aldig blir som att länsa - men det är ju lite långtråkigt ..... eller .....
Var kan vi komma o dansa!!!!!
kramkram mamma